Dannebrogen

Flaggbränning och serieteckningar...

Min hustru/kone sitter och ser Dannebrogen brinna på dansk TV. Hon blir upprörd, oroad och ledsen. Jag förstår henne.

Danmark och hela skandinavien har hamnat i en lätt absurd situation.
Muslimska extremister tar tillfället i akt att sänka hela Islams anseende i västerlandet. Villket i sin förlängning säkert kommer att få konsekvenser för mellanöstern tragedin.

Vad vi ser är ett oskickligt och fegt agerande från danska politiker som lett till ytterliggare religiösa och etniska motsättningar i vårt sydliga grannland, som redan har alldeles för mycket av sådant.

Min ståndpunkt.

- Jyllandsposten har rätt att publicera nidbilder på Mohammed. Även om det är smaklöst.

- Danmarks statsminister Fogh Rasmussen (Danmarks folkpartistiske statsminister) borde när han tillfrågades ha tagit avstånd från bilderna, men inte från pressfriheten. Som statsminister kan han inte gärna tycka att det är ok att skända en av de stora världsreligionerna.

När han i ett halvår moltiger och vägrar att diskutera saken med ambassadörer från Arabvärlden, så tas det som intäkt för inte bara Jyllandsposten utan också den danska regeringen tycker att religionskränkning är ok.

Jag tror att orsaken till att han inte agerade under ett halvår var att han inte vågade. Anledningen är enkel. Venste (de danska folkpartisterna) är beroende av parlamentariskt stöd från det djupt främlingsfientliga Dansk Folkeparti för att kunna sitta kvar. Kortsiktig rädsla för dansk högerextremism har lett Danmark in i ännu värre problem.

Först när den muslimska världen började bojkotta danska produkter inte minst mejeriprodukter från Arla så började Rasmussen inse att situationen var ohållbar. Då först kryper han upp ur sitt hål och säger det enda rimliga och självklara.

Vilket får mig att tänka på bakgrunden till varför Danmark ansökte om medlemskap i EG (dåvarande EEC).

Hamas valseger

Som man sår får man skörda.
Tragedin fortsätter

S går framåt i Canada!

NDP

Min favoritpolitruk tidning den så kallat oberoende Dagens Nyheter. Beskriver lyriskt på ledarplats hur de konservativa gått segrande fram i det canadensiska valet. Det tas som intäkkt att en borgerlig valseger är nära förestående i vårt land. Lite i förbigående nämns på såväl ledarplats som på nyhetsplats att det finns ett vänsterpopulistiskt parti i Canada. NDP- New democratic party.

Det som skett är att det borgerliga liberalerna, Folkpartiets systerparti, i Canada förlorat till de konservativa (M:s systerparti). Vilket alltså får folkpartiets Dagens Nyheter att jubla.

NDP som är medlem i socialistinternationalen och därmed socialdemokraternas systerparti, går fram från 18 till 29 mandat.
Som socialdemokrat jublar jag självfallet, samtidigt som jag gläds åt att det finns fler nyhetskällor än DN.

Ett riktigt dåligt förslag

Enligt de senaste dagarnas tidningsuppgifter så kommer regeringen att lägga fram förslag om ett särskilt skatteavdrag för bosatta i glesbygdskommuner i det inre Norrland. Motivet sägs vara de höga uppvärmningskostnaderna som drabbar medborgarna just i Norrlands inland. Det är i mitt tycke ett sällsynt korkat förslag.

I den sista omgången av diskussioner kring det nya skatteutjämningsssystemet, så analyserade man nogsamt de ingående beräkningsfaktorerna. En av de saker som man tidgt kom fram till att ta bort var det särskilda kallortstillägget. Det går inte att bevisa att fastigheter i Norrland kostar mer att värma upp än fastigheter längre söderut i Sverige.

Jag är som de flesta stockholmare anhängare av ett ett skatteutjämningssystem. Det är inte en slump att de borgerligas gnäll över skatteutjämningen har haft svårt att vinna gehör. Den senaste valkampanjens borgerliga försök att ställa Stockholm mot resten av Sverige, misslyckades just därför.

Utjämning och särbehandling är ibland nödvändig. Men det måste basera sig på fakta och saklig grund. Det här dåligt genomtänkta förslaget kommer bara göra borgerliga torgmötesagitatorer glada och valrörelsen än tuffare för oss.

Skråväsendets återkomst

Jag är en varm fackföreningsvän. Och jag tycker att det är en självklarhet att de som arbetar i Sverige ska ha samma villkor, oavsett vilket land de kommer ifrån. Till skillnad från folkpartister och moderater som tycker att letter på svenska arbetsplatser ska ha sämre lön, just eftersom de är letter.

Detta sagt så finns det fenomen som gör mig bekymrad. en är att myndigheter, fack och arbetsgivare succesivt reser högre murar mellan olika yrken. Återkommande ställs krav på allt längre utbildningar som ingång till yrket. Motivet är inte bara att höja kvalitén får man en känsla av, utan snarare som ett sätt att höja yrkesgruppens lönenivå/status.

En annan metod är att kräva yrkesauktorisering. Det kan vara lämpligt i yrken som läkare, men när yrkesgrupp efter yrkesgrupp kräver detsamma, så får man en otäck känsla i maggropen. Ställs kraven av omsorg kring kvalitét och medborgarsevice eller ställs kraven som ett led i kampen för högre lön och status?

Jag kan konstatera att det för varje år blir tuffare för ungdomar att vinna insteg på arbetsmarknaden och det blir besvärligare att byta yrke eller att göra kariär från ett yrke till ett annat. Bästa exemplet är väl de orimliga krav som yrkeserfarna och skickliga barnskötare som vill bli förskollärare ställs inför.

Dagens nyheter har en intressant artikel i ämnet.

Panik

Paniken sprider sig inom borgerligheten.

Det är lätt att förstå eftersom ekonomin går bättre, sysselsättningen förbättras. Det finns till och med utrymme för rejäla välfärdsreformer. Något som man som socialdemokrat inte har varit bortskämd med de senaste decennierna, som ju mest handlat om sanera ekonomier efter borgerliga fiaskon.

Nu börjar de bråka internt om vilken strategi de ska använda för att få väljarna att begå misstaget att rösta borgerligt. Wolodarski i Dagens Nyheter är dagens uppmuntrande läsning.

Fegisarna i FP och M.

Sedan några år tillbaka pågår en buskagitation för att Sverige ska gå med i Nato, (USA:s försvarsallians). Folkpartisterna tycker till och med att att Sverige ska skicka trupp till Irak. Döm då om min besvikelse över att Alliansen nu tycks backa i frågan. Reinfeldt låter förstå att Svenskt Nato medlemskap inte är möjligt så länge som socialdemokraterna säger nej.

Trist och fegt tycker jag. Här är ju en fantastiskt viktig fråga som borgerligheten borde våga låta väljarna ta ställning till i höstens val. Hoppas att DN med sin sedvanligt "balanserade" ledarsida lyckas gjuta mod i fegisarna.

Eftersom jag själv tycker att alliansfriheten har gynnat Sverige bra, ända sen Napoleonkrigens slut så tvekar jag inte över vilken barrikad jag skule stå på, i debatten som borgarna inte vågar ta.

Hasta la vittoria siempre!

Det onekligen en viss trivsam känsla som infinner sig när man ser att Chiles socialistparti (Allendes parti) vunnit presidentvalet i Chile.

Jag gick med i SSU som en direkt följd av militärkuppen i Chile. För mig var det uppenbart att det chilenska folket inte självt fick bestämma över sin framtid i demokratiska former. När de amerikanska storföretagens intressen i den chilenska kopparindustrin hotades så bestämdde sig högern för att avskaffa demokratin.

USA:s och ITT:s indirekta medverkan i militärkuppen fick mig att slutligt bestämma mig för att det var poå vänstersidan i poltiken jag hör hemma. Avskyn för förtrycket i östeuropa gjorde det omöjligt att gå med i vänsterpartiet kommunisterna. Alternativet blev den demokratiska socialismens parti.

kaoset fortsätter...eller

Idag fortsatte mina studier av kaoset i kollektivtrafiken som skulle utbryta enligt de borgerliga dysterkvistarna, nu när man infört biltullar.

Jag passade på att pröva den nya busslinjen 160x från Årsta, som går snabbt och smidigt från centrala Årsta raka vägen till centralstationen och Sergels torg.

Jag tänker inte utbryta i lovord som vackert och stiligt mm. Däremot så bör man som Årstabo och socialdemokrat kunna konstatera att trafiksituationen blivit oerhört mycket bättre och smidigare.

Först så ser socialdemokratin till att Södra Länken färdigställs. Vilket medför dramatiskt förbättrad trafikmiljö inne i Årsta. Sen så ordnar man ny pendeltågsstation (Årstaberg) och ny direktbusslinje in till City.

Ovanstående kan man ställa i kontrast till borgarnas initiala motstånd till investeringen i snabbspårslinjen. Eller till deras återkommande vallöften kring en vägring runt stockholm, som de hittintills saknat medel för att kunna ordna.

Moderaterna i stadshuset var ju till och med så skräckslagna för Stella Fares Stockholmsparti så att de blockerade igångsättandet av Norra Länken bygget under hela förra mandatperioden. Jag konstaterar att fakta och handlingskraft sparkar hårdare än borgargnäll och handlingsförlamning.

Kaos?

I dag skulle kaoset i stockholmstrafiken utbryta enligt de borgerliga dysterkvistarna. Orsaken var givetvis de förhatliga biltullarna samt att det är den första dagen då alla är tillbaka på sina arbetsplatser.

Själv tyckte jag att trafiken, åtminstone den kollektiva, flöt lika smidigt som vanligt. Jag passade på att pröva den alldeles nya pendeltågsstationen i Årstaberg. Vackert, praktiskt och smidigt blir omdömet.