KU schenström och jag.

Läser i tidningarna att f.d. statssekreteraren Schenström (M) inte vågar gå till riksdagens konstitutionsutskott. Ynkligt tycker jag. Ulrica Schenström var ju enligt uppgift ytterst ansvarig för regeringens beredskap den där natten hon tillbringade på krogen ihop med en Tv4 journalist. Det är klart att KU borde få tillfälle att ställa frågor till henne om hur och regeringen funderar kring beredskapsläge, säkerhet och krogbesök.

Så farligt är det inte heller att bli förhörd av Ku. Det har jag själv blivit. Den gången jag blev förhörd gällde det uttalanden från Annika Billström om att regeringen hade lovat att hjälpa till med en eventuell finansiering av en nedgrävning av centralbron i Stockholm. Även om jag absolut inte hade någon formell skyldighet att inställa mig hos KU, så föresvävade det mig inte ens att inte gå dit.

Dessutom vittnar det om ren politisk idioti hos Schenström och hennes eventuella rådgivare. Frågan som många ställer sig när hon vägrar att träffa KU är ju vad hon och regeringen har att dölja?

Wibe har rätt och fel

Läser i DN att Wibe lämnar partiet främst för att ledningen inte tagit den fällande domen i Waholmsfallet på allvar. Wibe har helt rätt när han riktar kritik mot de inom arbetarrörelsen som intagit en naivt federalistisk hållning till EU projektet.

När Ingvar Carlsson och andra talade om att bygga ett rött Europa på Romfördragets grund så har åtminstone jag svårt för att ta det på allvar. EU är till hela sin skapelse en marknadsliberal konstruktion. En sådan kan ju givetvis förändras men det kräver starka lokalt förankrade folkrörelser som engagerar sig i att kräva förändringar utav hela systemets grundvalar. Dit är det mycket långt, om det ens är möjligt.

Det förhindrar inte att arbetarrörelsen måste stå upp till försvar för grundläggande rättigheter såsom att undvika lönedumpning och att alla arbetsplatser ska omfattas av kollektivavtal. Den striden är långt ifrån över. Lo distriktet i Stockholm krävde nu idag att Sverige ska kräva försäkringar om att svensk arbetsrätt fortsätter att gälla i Sverige innan man skriver under det nya Lissabonfördraget. Det är en rimligare och klokare hållning än att ägna sig åt att demonstrativt lämna planhalvan som Wibe gör.

Psykiatrins kris i Stockholm

Landstinget i Stockholm går med kraftiga överskott.

Samtidigt genomförs kraftiga besparingar inom delar av psykiatrin i vårt län. Det beror på att den borgerliga majoriteten under mycket stor hastighet bestämt sig för att inför ett nytt ekonomiskt ersättningssystem från årsskiftet. man har gjort det utan dialog med oppositionen och utan att avvakta den psyiatriöversyn som förnärvarande pågår i landstinget.

Johan Cullberg ( landets främste psykiatriker) protesterar å det bestämdaste mot tingens ordning. Han protesterar också mot att den mycket kompetente psykiatrichefen i Norra Stockholm: Anna Åberg Wistedts avskedades när hon försökte försvara sin verksamhet.

Nedan följer Cullbergs brev... (som jag förövrigt instämmer i)

"Bästa förtroendevalda och sjukvårdsadministratörer,
detta skriver jag med anledning av den svåra förtroendekris som
uppstått mellan er och stockholmspsykiatrins personal. Jag följer med
engagemang och medkänsla de psykiatriska vårdarbetarnas våndor över
resursbristerna. Jag blir nästan dagligen uppringd av anhöriga och
patienter, som upplever sig desperata och maktlösa. Då nu en högt
kompetent och avhållen klinikchef inte längre moraliskt kan acceptera
situationen avskedas hon.
Under många års nära samarbete med förtroendevalda ur alla läger och med
sjukvårdsadministratörer, har min respekt och tilltro till er förmåga
att förverkliga det ni verkligen önskar blivit grundmurad. Att lyfta
psykiatrin till en nivå som blev internationellt vägledande genomfördes
under stor politisk enighet under ledning av Nils Hallerby (fp) på
1970-talet. Av olika skäl har situationen idag blivit lika oacceptabel
som den var då.
Liksom många andra har jag svårt att förstå logiken och uppriktigheten i
talet om att man samtidigt avser att prioritera psykiatrin som man
kräver stora nedskärningar. Man ger mindre än som motsvarar de
påfallande ökningen av uppgifter genom de allt flera vårdsökande. Vi hör
att Landstinget ingalunda går med förlust och vi hör att man inte vill
höja skatten.
Det finns två vägar att gå idag: Antingen att beslutsamt och med
händerna för öronen stå fast vid de tagna besluten. Eller att tänka om
och lyssna.
Det innebär:
De gjorda politiska skenprioriteringarna måste revideras.
En omfördelning av de samlade sjukvårdsresurserna måste ske tills den
psykiatriska vården har uppnått balans.
Anna Åberg-Wistedt återinsätts omgående i tjänst med en kraftfull ursäkt.
Jag tror inte ni förlorar hedern med en sådan hållning, däremot kommer
ni ofrånkomligen att förlora den utan ett omtänkande.
Med vänlig hälsning och med hopp om att ni går i dialog,
Johan Cullberg,
f.d. specialsakkunnig för psykiatri

--
Professor Johan Cullberg"

Vinnare av första april tävlingen är utan tvekan...

Foppatofflor förbjuds i SL-trafiken

[2008-04-01] Plastskor av typen ”foppatofflor”, kommer från och med nästa vecka förbjudas i SL-trafiken. SL har i stället utvecklat en godkänd alternativtoffel.

Tofflorna, som tidigare skapat stora problem inom andra delar av Landstinget, alstrar statisk elektricitet, vilket hotar att slå ut SLs nya biljettsystem med betydande intäktsförluster som följd.

Tester har visat att kretskorten i automatspärrarna påverkas av den elektricitet som bildas när en resenär i plasttofflor närmar sig, och spärren öppnar sig trots att giltig biljett saknas.

– Skälet till förbudet är naturligtvis främst intäktssäkring, men många resenärer har dessutom uppfattat plasttofflorna som ett estetiskt störande inslag i SL-trafiken. Vi vill ju inte ta på oss rollen som polis, men nu när telefonförbudet är hävt har vi hittat en lucka som medger ett helt nytt förbud, säger SLs vd Ingemar Ziegler.

SL-toffel med datachip i sulan

SL inledde hösten 2007 ett utvecklingsarbete för att ta fram en alternativ toffel till de resenärer som drabbas av förbudet. Arbetsgruppen utreder även möjligheterna att montera in ett datachip direkt i sulan som då fungerar som ett så kallat smart card med SL-biljett. Vältränade resenärer behöver alltså inget extrakort i plånboken utan behöver bara lyfta på benet och hålla toffeln mot kortläsaren.

– Jag ska inte sticka under stol med att det började som en nödlösning, men nu när vi ser möjligheterna med alternativtoffeln så kan jag bara konstatera att den tekniska utvecklingen öppnar fantastiska möjligheter som känns spännande och moderna, avslutar Ingemar Ziegler.

http://sl.se/Templates/Article.aspx?id=8460